Freitag, 17. April 2009
Sie
cabman, 23:53h
sagte immer, ich wäre auch ihr Sohn. Ich stand dann meist daneben und grinste debil. Konnte nicht glauben, wollte nicht glauben, was sie da sagte.
Nun fühle ich es.
Jag kommer inte at glömma dig, mormor!
Jag är hemskt lässen!
Hoppas att du kan vila nu.
Det gör ont, mer jag kunde förväntar mig.
Ruhe sanft.
Nun fühle ich es.
Jag kommer inte at glömma dig, mormor!
Jag är hemskt lässen!
Hoppas att du kan vila nu.
Det gör ont, mer jag kunde förväntar mig.
Ruhe sanft.